Ingen Mår Så Bra Som Jag!

75 timmar, 5185 km och 5 tidszoner passerades innan jag antligen var framme i Irkutsk. Fast egentligen ville jag inte vara framme. Traffade otroligt underbara manniskor pa detta tag! Redan i Moskva traffade jag ett par fran Osterrike som oxa skulle med samma tag som mig. Med tanke pa att jag inte riktigt vilken tagstation jag skulle till och hur jag skulle ta mig dit var det en skank fran himlen! Det var lattare att hitta taget denna gangen an i St Petersburg. Av nagon konstig anledning hamnade jag i den Ryska vagnen som lag bakom restaurangvagnen... Detta skulle i framtiden bli ett litet problem.

Forsta natten sov jag gott och tur var val det for dagen efter traffade jag 3 killar i restaurangvagnen som visade mig vagn nummer 6. Himmelriket! Bara massa backpackers fran lite olika delar av varlden. Traffade Steph varldens mysigaste tjej fran New Castle :) Den kvallen blev det en heldel ol sen lite vodka och sen lite till. Jag trodde inte man kunde ha sa kul pa ett tag. Nar jag sen skulle tbx till min vagn halv 6 pa morgonen sa har de last restaurangvagnen sa jag kan inte komma igenom till min vagn. Sa jag flyttade helt enkelt in i vagn nummer 6. Dagen efter blev en lugn dag. Chilla, lasa och snacka skit. Kvallen spenderades med att spela kort och forloraren fick svara pa pinsamma fragor. Efter klockan tolv sjong alla for mig och jag fick ett underbart fint kort som Steph ritat och alla hade skrivit en halsning i, ren lycka :) Sista dagen blev det lite firande, borjade dock bli sjuk sa tog de ganska lugnt och jag var den enda som skulle av i Irkutsk dar taget stannade av 4 pa natten och ville helst inte missa mitt stopp. Alla foljde med ut och vinkade hej da innan jag vandrade vidare in pa stationen. Gick fram till en taxi som inte kunde engelska eller ett normalt alfabet, men efter lite om och men lyckades jag fa ett rysktuttal pa gatan sa han fattade vart jag skulle. Sen upptackte jag att detta inte alls va en vanlig taxi utan en svart-taxi, inte for att jag inte akt svart taxi innan men denna killen hittade inte gatan och till sist nar han korde in mig i en grand trodde jag han skulle styckmorda mig eller iaf ta mina saker, men dar inne i granden bakom ett hoghus lag ett litet hostel som jag nu bosatt mig i. Jag ar typ den anda gasten och i briskt pa medicin mot feber/forkylning ater jag coco-pops dirket fran forpackningen och hoppas de hjalper. Nu ska fan nytt halsoliv borjas sa jag blir frisk, bye bye vodka hello water!